Solvikingarnas historia

Föreningen Solvikingarna bildades den den 17 januari 1962 av ett gäng frisksportande ungdomar efter förebild av den stora hälsofilosofen  Are Waerland.

I Waerlands anda: grön livsstil och orange solenergi

Namnet Solvikingarna hämtades från Waerlands kostexperiment i slutet av 1930-talet, då några tusen ungdomar under tre års tid skulle leva på enbart laktovegetarisk kost. Experimentet syftade till att påvisa att man mycket väl, och med stärkt hälsa, kunde leva på enbart vegetabiliska produkter och mjölk. Dessutom kunde man (enligt Waerland) bota en rad sjukdomar som var förknippade med den animaliska husmanskosten. Frågan var mycket kontroversiell vid den tiden.

Själva namnet, Solvikingarna, myntade Are Waerland och hans gode vän och vapendragare Agne Windmark under ett morgonbad i Medelhavet på den italienska östkusten. Just när solen gick upp dök de från klipporna och väl uppe vid ytan ropade Are: Nu är vi som riktiga vikingar! Riktiga solvikingar, svarade Agne och pekade mot den just över havsytan synliga solen.

Därifrån kommer även färgerna i Solvikingarnas klubbdräkt: den orangeröda solen och den gröna växtligheten. Kostexperimentet med de många entusiastiska ungdomarna fick avbrytas i och med utbrottet av andra världskriget. Men andan fanns kvar! Och 1962 startade alltså Solvikingarnas föreningsverksamhet, bestående av studiecirklar, frisksportaktiviteter, vandringar, terrränglöpning, orientering m.m.

Erik Östbye

På hösten 1967 anslöt sig ett antal långdistanslöpare, lockade av den mycket kände marathonlöparen, hälsoprofilen och vegetarianen Erik Östbye (född 1921), sedan tidigare medlem i ÖIS. Eriks barn var redan medlemmar i Solvikingarna, och nu ville även Erik tävla för samma klubb, en klubb som levde upp till hans och familjens hälsofilosofi. Han hade redan segrat i fyra svenska mästerskap, flera landskamper och hade mängder av andra segrar och framskjutna placeringar runt om i Europa samt med framgång även provat på Boston Marathon i USA.

Vid 48 års ålder, 1969, korades Erik till "Stor Grabb" i friidrott – den äldste fortfarande elitaktive friidrottare som fått den utmärkelsen. 1977 sprang Erik ett marathonlopp i Göteborg på 2:27:05! En tid som fortfarande gäller som inofficiellt världsrekord för 56-åringar. Erik Östbye vann nio individuella världsmästartecken i veteranklass och fler svenska mästerskap än han själv kunde hålla reda på. Erik gick bort 2011.

En annan Solviking av VM-dignitet är Herbert Larsson med två individuella världsmästartecken och 10 svenska mästarskap bakom sig. Herbert och Erik Östbye bidrog tillsammans med andra klubbkamrater till att ge Solvikingarna en lång rad lagmästerskap i veteran-VM – 1971 i Tjeckoslovakien till och med dubbelt.

...och andra starka långdistansare

Många löpare hade blivit påverkade av Eriks livsstil, hans fantastiska krafter och uthållighet, och hade därigenom själva börjat fundera på kostens betydelse och vikten av den rätta näringen för kroppen. Eller som Erik brukade säga "Alla vet vad som är rätt oktantal för bränslet till bilmotorn, men ytterst få bryr sig om vad som är bästa bränslet för kroppsmotorn."

Bland alla löpare som under den här tiden anslöt sig till Solvikingarna fanns flera med landslagsmeriter, bland andra Evert Nyberg (22 SM), Walter Berggren, Bo Nordqvist, Ulla Seger, Birgitta Berglund. Klubben rönte nu stora framgångar med en mängd segrar och mästerskap för såväl damer som herrar. Bland annat kan nämnas Carl-Magnus Bergh, som 1975 blev svensk mästare både på 25 000 meter och på marathonsträckan, med tiden 2:17.45.

Lite längre fram sprang Ralf Westerberg Göteborgsvarvet 1984 på 1:07:43. Ett tidigt bra ultraresultat är Kurt Karlssons 7:48:16 på 100 km 1986. Roger Antonsson är en Solviking som sprungit som sprungit samtliga Lidingölopp. Det snabbaste som Solviking var 1978 på 1:51:36.

Mot större bredd

Solvikingarna har gått från att vara en liten klubb med en sverigeelit inom långdistanslöpning, där många var laktovegeterianer, till att bli en breddklubb inom långlöpning. Likväl saknas inte goda elitmotionärer bland dagens Solvikingar. Flera är bland de bästa av Sveriges veteraner inom långlöpning. Rune Svensson sprang Göteborgsvarvet 2007 på 1:29:15, vilket är gällande svenskt rekord på halvmarathon för M70. Bibbi Lind gjorde 3:31:32 på Växjö Marathon 2011, vilket är inofficiellt världsrekord för 67-åringar, och Bibbi innehar ytterligare några åldersvärldsrekord. Och klubben har i dag flera yngre förmågor som har goda chanser att platsa i historiebeskrivningen framöver...

Årliga tävlingsarrangemang

Klubben har genom åren genomfört en mängd arrangemang: allt ifrån föreläsningar, studiecirklar och små knattetävlingar till stora evenemang och marathonlopp. Sedan 1960-talet arrangerar Solvikingarna varje år Vårtävlingarna, som fungerar som något av en kick-off för tävlingssäsongen bland löpare i Göteborgsområdet. 1972 anordnade klubben för första gången Göteborg Marathon, som sedan 1996 kompletteras med en halvmarathon. Sedan 1981 erbjuder klubben varje år göteborgare och tillresta löpare ett gott nyårsfirande med Sylvesterloppet. 

Medverkan i internationella evenemang

Genom sina arrangemang har Solvikingmedlemmarna fått mycket erfarenhet och kunnande, vilket uppmärksammats och kommit till nytta vid stora internationella evenemang. Exempelvis var dåvarande ordföranden Bengt Andersson ansvarig för marathonloppen vid Veteran-VM 1977 och vid Friidrotts-VM 1995, som båda ägde rum i Göteborg och hämtade en stor del av funktionärsgruppen från Solvikingarna.

Klubbstugan i Skatås

1973 byggde Solvikingarna sin klubbstuga i Skatås i det fina Delsjöområdet. Klubbstugan kom till med ekonomiskt stöd från framlidne Are Waerlands hustru Ebba. Stugan har därefter varit centrum för verksamheten. Till följd av ett växande antal Solvikingar och ökat tryck på stugans faciliteter genomfördes 2010 en tillbyggnad av stugan, under ledning av Thor Wahlberg.

Välkommen till Solvikingarnas stuga och till en modern löpklubb med anrik historia!

Erik Östbye (1921–2011) vann nio individuella världsmästartecken i veteranklass.